Barnskydd

Barnskyddslagen avser med barn den som inte fyllt 18 år och med ung den som är 18-20 år. Barnskyddet har tre grunduppgifter: påverka barnets allmänna uppväxtförhållanden, stöda föräldrarna i uppfostringsuppgiften och den egentliga barnskyddsuppgiften.

Barnskyddslagens syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. I lagen definieras barnskydd omfattande: med åtgärder som främjar barn och ungas välbefinnande förebygger man behovet av egentligt barnskydd och genom förbyggande barnskydd erbjuds hjälp och stöd tillräckligt tidigt och då förhindrar man att problemen uppstår eller blir värre. Rådgivningen, dagvården och skolan spelar en stor roll i genomförande av det förbyggande arbetet.

Barnets föräldrar och andra vårdnadshavare ansvarar i första hand för barnets välbefinnande. Det är deras skyldighet att ansvara för uppfostran och omsorgen av barnet. De har också ensam rätt att besluta om hur barnets uppfostran och omsorg ska ordnas. I barnskyddslagen betonas att samhället ska sträva efter att stöda föräldrarna i denna uppgift och erbjuda familjen behövlig hjälp tillräckligt tidigt (2 §). Barnet och familjen ska även vid behov hänvisas till barnskyddets tjänster.

När en myndighet blandar sig i familjens integritet för att genomföra barn- eller familjeinriktat familjeskydd, ska alltid i samband med fattande av beslut föräldrarnas primära skyldighet och rätt att besluta om sitt barns välbefinnande och uppfostran i tillräcklig omfattning beaktats. Myndigheten ska alltså på alla sätt sträva efter att främja att föräldrar även då kan genomföra sitt uppfostringsuppdrag när tjänster enligt barnskyddslagen ordnas. Myndigheterna ska också självmant erbjuda familjen hjälp.

Barnskyddslagen