Projektet Deltagande och inflytande i västra Nyland

Bildningsavdelningens välfärdstjänster presenterar sig:

På plats var bildningsdirektören Eero Kling, välfärdschefen Paula Kivekäs, välfärdskoordinatorn Maija Sivonen och välfärdshandledaren Satu Lindberg som har varit med en dryg månad. Satu Lindberg arbetar på viss tid till slutet av året. Till hennes arbetsuppgifter hör att erbjuda motionsrådgivning.

Som en inledning nämndes att välbefinnande inte bara är begränsat till fysiskt välbefinnande, utan även till mentalt välbefinnande. Välbefinnande är både välfärdsområdets och kommunens uppgift. Ett större evenemang, en kampanj eller motsvarande genomförs i samarbetet med andra aktörer såsom med kommunikationskoordinatorn.

I början ville man ge kommunen positiv respons och lyfta på hatten för att ha diskuterat och nått samförstånd med beslutsfattarna om kommunens och välfärdsområdets ansvarsområden. Hobbymöjligheterna ses som viktiga, liksom oro för olyckor som hos äldre orsakas av ett dåligt balanssinne.

Dessa ärenden diskuterades:

Hur ser relationen mellan välfärdshandledaren och lokala aktörer ut?

Avsikten är att välfärdshandledaren fyller luckor som privata aktörer inte svarar för. Målgruppen är seniorer. Målet är att ordna individuella möten, dit man antingen går på egen hand eller via en fysioterapeut. Satu kan sedan på sin mottagning hänvisa kunderna till den rätta aktören.

Välfärdshandledaren besöker också gym och idrottsutrymmen för att ge tips på hur man använder en viss utrustning eller vilken typ av övning som är lämplig för den kroppsdel som man rehabiliterar. På bassängavdelningen finns ett Hydrohex-system, vilket säkert intresserar många men vet inte hur man använder den. I även dessa situationer skulle Satu ge råd och ställa in rätt inställningar för kunderna.

Som ett tillägg till den oro som togs upp i inledningen om att balansen försvagas bland äldre kommenterades att risken för fall bland den äldre befolkningen har uppmärksammats och avsikten är att ordna riktade smågrupper med fokus på balans- och koordinationsträning. Små grupper understöds med möjligheten till individuell handledning. I de små grupperna skulle man träna balans och muskelstyrka, vilket ger individen komplettering och mod att gå till privata idrottstjänster.

Avgiftsbelagda simhallsbesök

Till bildningsdirektören Eero Kling uttrycktes det oro över att äldre i Sjundeå måste betala för simning, medan de i Ingå och Kyrkslätt kan simma gratis. Detta har lindrats på senaste tiden och förhoppningsvis kommer det att fattas ytterligare lindrande beslut i framtiden. Anledningen till det nuvarande arrangemanget är brist på pengar, men saker förs så småningom framåt. Att organisera motionslektioner på både finska och svenska ses som viktigt. Det påpekades också att det inte räcker att enbart satsa på fysisk motion, eftersom det finns människor som inte kan delta.

Under hela året har proceduren för motionsrådgivning riktat sig till äldre och man strävar efter att utvidga den även till andra grupper. För tillfället ordnas det seniorträff i Fanjunkars en gång i månaden men de kan ordnas oftare vid behov. Man kunde förhandla med mötesplatsverksamheten om möjligheten att samarbeta med seniorverksamheten. Så når man ensamma seniorer som inte är beredda att delta i motionsgrupper. Dessutom är avsikten att också diskutera andra hälsoaspekter, såsom sömn och kost.

Idrottsprojekt

Syftet med idrottsprojekten är att sjundeåborna skulle börja motionera självständigt. Det finns goda erfarenheter av projektet Stå på egna ben som förverkligades under 2020–2021. Målet med projektet var att få de som rör på sig lite och riskgrupper att aktivera sig, och så har man kunnat öka sjundeåbornas medvetenhet om hur man tar hand om sig själv. I år kommer man också att satsa på personer som inte håller på med motion och försöka mångsidiggöra kännedomen så att informationen inte bara finns på nätet. Förslaget var ett traditionellt invånarmeddelande.

Äldrerådgivning

Det finns inte konkret erfarenhet av äldrerådgivning i Sjundeå men tanken anses vara bra. Serviceproduktionen och -handledningen för äldre har ändå kunnat centraliseras så att det finns ett litet team som har koll över situationen med tjänsterna för äldre. Innan detta har en omfattande förfrågan gjorts om vad välfärdssektorn erbjuder, så att Satu har en så heltäckande bild som möjligt av vart man kan hänvisa kunder.

Kommentarer: Realiteten är att vårdhemmen är dyra och det finns ett begränsat antal platser. Det finns många faktorer som gör att äldre hellre vill vara hemma än på ett vårdhem, men någon måste ändå ta ansvar för dem. Det är därför bedömningen av fysisk-motorisk funktionsförmåga anses vara viktig, så att till exempel hemvården är medveten om vad de ska göra. Dessutom är de som kan delta i t.ex. seniorträffarna bättre informerade om de tjänster som erbjuds än de som inte kan delta.

Som svar fick kommentarerna medgivande. Att stöda människor att bo hemma har varit en stor del av regeringsprogrammet sedan början. Inom fysioterapin satsar man på hemrehabilitering vilket inte tidigare har gjorts. Gränsen mellan välfärdsområdets och kommunens uppgifter är dock vacklande. För dem som befinner sig däremellan måste man komma ihåg hela bygemenskapens roll, så att till exempel en granne vid behov kan göra en orosanmälan med låg tröskel.

Fotbollsplaner

Skicket på fotbollsplanerna i Sjundeå väcker oro hos både vuxna och barn. I Sjundeå var det fortfarande inte möjligt att spela i mitten av mars. Det finns fortfarande snö på planen i Pickala, och det går inte att ploga den med traktor. Planen har samlats ihop av konstgräs som ett lapptäcke, och det finns inga limfogar. Om planen plogas med traktor rivs planen sönder. Även efter att snön har smält tjälar marken i 1–2 veckor innan matcherna kan börja. Det behövs hjälp för att renovera planen i Pickala, eftersom föräldrarnas och företagens pengar inte räcker till för tillfället. Situationen är så akut att planen kanske inte är spelduglig ens på sommaren.

Det finns också problem på centrumplanen som är av riktigt gräs. Gräset är i dåligt skick och kan inte ens användas på skolans idrottslektioner. Herrarnas seriematch inhiberades på grund av planens dåliga skick. Förra sommaren räckte vattnet inte för att vattna gräset och ingen verkar ta hand om planen, bland annat hade man inte gödslat den förra året. Situationen på centrumplanen kompliceras också av det eventuella bygget av en kastbur för slägga i närheten av planen. Friidrott är en viktig del av skolans gymnastiklektioner och ger eleverna möjlighet att bekanta sig med olika idrottsgrenar.

Kommentar: motsatsförhållande av idrottsgrenar är ett konstigt och ofruktbart sätt att arbeta. Man bråkar om turer istället för att ha en gemensam timme. Önskan är att klubbarna och föreningarna skulle förhandla om samarbete, eftersom detta arbete görs för sjundeåbornas hälsa. Detsamma gäller för planerna. Det ska inte kännas som att man tar från någon, utan som att man samarbetar för allas bästa.

SH-centret

Till slut nämndes kort SH-centrets framtid i Sjundeå. Ett lokalt hälsocenter har föreslagits till Sjundeå men ännu har inget utlåtande inkommit. Förhandlingarna pågår.

Kommunutvecklingsdirektör Jytta Poijärvi-Miikkulainen och markanvändningschef Teija Liuska-Eloranta

Kommunutvecklingsdirektör Jytta Poijärvi-Miikkulainen och markanvändningschef Teija Liuska-Eloranta presenterade sig. Markanvändningen har delvis överförts från tekniska avdelningen till kommunutvecklingen.

Kommunutvecklingsavdelningen svarar för ärenden gällande markanvändning, planläggning, boende, trafik och kommunens livskraft. På avdelningen bereds också strategiska linjedragningar gällande kommunens utveckling. För tillfället bereds bl.a. kommunens markpolitiska program, livskraftsprogram och plan för lätt trafik. Kommunutvecklingsavdelningen samarbetar tätt med tekniska avdelningen.

Hittills har Sjundeå inte haft en tydlig strategisk linje gällande utveckling. Avsikten är att göra kommunen synligare och locka nya invånare och företag. Sjundeå har stor potential, området är vackert, fridfullt och tryggt men det ligger nära till tjänsterna: ca 20 min till Lojo och Kyrkslätt, ca 30 min till Esbo.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken är en utmaning i Sjundeå. Det behövs ofta två bilar i familjen för arbetsresorna, även om man i princip kan åka tåg till Helsingfors under tjänstetiderna. Det finns för få tågturer och man kan inte räkna arbetsresorna helt med dem.

Man planerar att förlänga stationsperrongen i Sjundeå och då kunde exempelvis VR:s tåg utanför rusningstiderna stanna i Sjundeå. Ett övernattningsspår planeras också i järnvägens detaljplan, vilket skulle göra det möjligt för tåget att övernatta i Sjundeå i slutet av turen, istället för att köra det tomt tillbaka.

Tågturer önskas även på veckosluten till Helsingfors, det har kommit mycket respons om detta. En utmaning är att även Kyrkslätt och Esbo borde betala för de nya tågturerna, men de har redan tillräckligt med tågturer. Man försöker ändå få flera tågturer till Sjundeå. Målet är en tågtur i timmen under 2030-talet men detta beror också på statens ekonomiska situation.

Man fick bra respons om bussturerna. Till exempel från Näsby kommer man med buss till seniorgympan. Man känner bussrutterna men det önskas ytterligare information om hållplatserna. Hoppas den positiva utvecklingen gällande bussarna fortsätter.

Ett problem har varit oklarhet beträffande bussarnas avgångsplatser. Sjundeå borde ha ett tydligare resecenter. Nu avgår bussarna från olika platser i kommuncentrumet, och det är svårt att veta varifrån bussen avgår. Det har bl.a. varit svårt att hitta bussarna som kör till simhallen. I resecentret kunde man också koncentrera tjänster.

Det önskas bättre information om bussarna: Många visste inte att det går en buss från Sjundeå med en bytesförbindelse till bussen Ingå-Kampen som kör längs sv51. Bussen från Ingå är inte HRT:s, så man måste köpa en separat biljett. Information och anvisningar önskas om detta till exempel på kommunens webbsida. Det är också utmanande för äldre att hitta information på nätet och i appar, så invånarna önskar att kollektivtrafikens tidtabeller också skulle skickas hem.

Utveckling av kommuncentrumet

Centrumets planstomme, vision om en urban by: inga höga punkthus, husen inte högre än träden, kvartersgård, bostadshus i Townhouse-stilen, kommuncentrumliknande. De som flyttar till höghus i Sjundeå önskar sig utrymme, en liten gård och en kvartersgård. Byggnaderna i centrumets planstomme avviker från byggnaderna i planen Campus II.

Man har inte varit så nöjda med planen Campus II. I bakgrunden av dess planering ligger en pilot inom träbyggnad. Utmanande är också att man med begränsade resurser använder konsulter som kan ta intryck av större städer, vilket inte skulle passa i Sjundeå. Det är viktigt att hålla Sjundeå egenartat, och nu finns det en möjlighet att bygga ett lite annorlunda, mer egenartat centrum.

Livskraft och attraktionsfaktorer

Enligt dem som har flyttat till Sjundeå är dessa kommunens attraktionsfaktorer: förmånliga tomtpriser, egen trädgård, gleshet, landskap, utrymme runt omkring, säkerhet, lätt skolväg, gott om hobbymöjligheter för barn i centrum, järnväg och kvalitativ småbarnspedagogik. Kommunen anser att det nya campuset är en attraktionsfaktor.

Invånarna har uttryckt oro över undervisningsutrymmen på campus. Nu är campuset för trångt i förhållande till elevantalet, och även aulor används som klassrummen fast de inte tillämpar sig för det. Kommentar: denna respons har inte nått beslutsfattarna. Prognosen i Sjundeå är att barnantalet minskar, och utrymmena på campus baserar sig på detta. Hur räcker undervisningsutrymmen till om man vill locka mera invånare och barnfamiljer till Sjundeå?

Men målet är en stark befolkningstillväxt och flyttning till Sjundeå. Man borde i första hand förbereda sig på detta när det gäller tjänsternas tillräcklighet. Utöver kommuncentrumet väntar man på en flyttrörelse till södra Sjundeå. Man bör överväga vilka är Sjundeås styrkor då alla kommuner i Finland tävlar om samma invånare. Närheten till huvudstadsregionen och järnvägen är väldigt viktiga, tågturer som möjliggör arbetsresor borde finnas flera.

Man borde förbättra kommunens marknadsföring. Just nu känns det att vi har en riktigt vacker och lugn kommun, där det är bra att leva, men det är en väl bevarad hemlighet. Det är alltså inte många som känner till Sjundeå, och den blandas ofta med Sibbo. I framtiden kommer mycket uppmärksamhet och arbete att läggas på marknadsföringen av kommunen. En artikelserie om hem i Sjundeå kommer att publiceras i en stor inredningstidning. Man letar nya sätt att påverka och få framåt det positiva. Ur kommuninvånarnas synvinkel får de negativa sakerna för mycket synlighet, man borde berätta mer om utvecklingen och det positiva.

Det diskuterades också att kommunen borde satsa på att locka företag och på tomtförsäljning. Företagen skapar arbetsplatser och skatteinkomster. Endast en potentiell företagstomt i Sunnanvik ägs av kommunen, och det är en utmaning. Kommunen träffar ändå markägare regelbundet. I framtiden kunde funktionssättet med företagstomter vara följande: tomten hyrs först ut till företaget och när byggnadsplikten är uppfylld kan den säljas. I Käla finns också potentiella företagsområden.

För att kunna locka nya företag till Sjundeå behöver man mera invånare. Man väntar också på en ny anslutningslösning till Sv 51. Kommuninvånarna önskar i synnerhet en annan matbutik i kommunen. De som har bott länge i Sjundeå och känner till områdets historia, oroar sig över att många restauranger och kaféer har tvingats stänga, de har inte klarat sig länge. Är Sjundeå centrum tillräckligt livskraftig för nya företag? Tidigare har man också bromsat upp utvecklingen och det har funnits förändringsmotstånd vilket inte är till kommunens fördel. Nu vill man starkt utveckla kommunen, vilket är positivt. Man ser att Sjundeå har en stor potential.

Chef för småbarnspedagogik Mari Mikonaho-Ratia och välfärdschef Paula Kivekäs 

Småbarnspedagogiken i Sjundeå har en bra personalsituation. Vi har utbildade och kvalificerat förskolelärare och barnskötare på daghem och förskolor. I de passligt stora daghemmen finns en gemenskap. Alla pedagoger känner till alla husets barn och vårdnadshavare. Serviceområdets socionomer – välfärdspedagoger gör lågtröskelpedagogiskt samarbete på dagis med barngrupper och familjer.  

I Sjundeå används utomhuspedagogik. Vi har naturen nära och den anses också vara viktig i småbarnsfostran. Särskilt inom familjedagvården är utomhuspedagogiken starkt närvarande i vardagen. 

På kommunens hemsida kan du hitta en lista över öppna platsaktiviteter för barnfamiljer, där du kan hitta klubbar för barn och familjer anordnade av MLL och församlingen.  

En deltagare berättar att hen tycker att nivån på dagvården fantastisk och överraskade familjen positivt, den är kommunens stjärna. På dagis har de alltid haft samma bekanta ansikten, bara i höstas har det varit utbyte. Den utmärkta småbarnspedagogiken är åtminstone för den här familjen en hållkraft. Nätverk som stödjer föräldrarnas vardag byggs genom dagis, när syskonpar och grupper leker tillsammans på gården.  

Småbarnspedagogiken som kommuns styrka skulle också kunna utnyttjas i marknadsföringen av Sjundeå. Fast då kan det snabbt behövas fler grupper.  

Förskolorna har en egen Instagram, genom vilken du kan kika in i vår vardag. Syftet är att ge en bild av vad som händer i förskolan och det tvååriga förskoleförsöket, men också att lära barn om tryggt och respektfullt beteende på sociala medier. Meningen är att diskutera med barnen om vilka bilder som ska delas, vad som kan och vad man vill publicera, om bilden är positiv, om någon kan bli sårad av den och hur det känns om någon lägger upp bilden utan tillåtelse.  

MLL:s tjänster är bekanta för deltagarna, familjekaféerna är viktiga. Lokalerna håller på att förfalla, vi hoppas att kommunen agerar proaktivt och förstår vikten av att stödja den tredje sektorn. Här skulle till exempel biblioteket kunna vara en partner. I nuläget ligger mycket ansvar på en person i MLL:s verksamhet.  

Den bullriga, uttröttande miljön på förskolorna bekymrar. Skulle förskolegrupperna kunna flyttas till dagis? Samarbetet mellan förskolorna och skolorna har varit bra, åtminstone tidigare. Oro för fastigheten, inte bara för utrymmesbristen, utan också för att inte ha en egen gård.  

Svar: I princip skulle förskoleundervisning kunna hållas även på dagis, men kommunen har beslutat att förskoleundervisning anordnas i anslutning till skolorna. Syftet är att skapa en smidig övergång från förskola till grundskola. Samarbetet mellan förskola och grundutbildning sänker tröskeln för övergången till skolan. På utbildningscampus kan vi nu alla vara under samma tak.  

Kunde det finnas språkbadsundervisning i en tvåspråkig kommun? Det är trevligt att sånger och ramsor på svenska har introducerats i de finskspråkiga daghemmen genom språkberikningsprojektet. Lyckligtvis är många hobbyer tvåspråkiga. Skulle det vara möjligt att erbjuda svenska som A1-språk? Kanske beror på elevantal.  

Svar: Inom småbarnsfostran och förskolepedagogik finns sedan flera år ett projekt för utveckling av språkberikande verksamhet med statligt stöd. Personalen har fått utbildning i språkberikad pedagogik och har nu verktyg och kunskap för att implementera det.  

Förskolorna fick genom det nya internationaliseringsprojektet en sverigefinsk vänskola i Stockholm. Barnen har t.ex. sjungit tillsammans på Teams och skickat brev till varandra. Genom projektet får förskolebarn öva på det andra inhemska språket och lära känna barn som bor i Sverige och deras vardag i dagis och skola.  

Tyyskylä daghem har inte kunnat göra lika många bussutflykter som tidigare, och till exempel besök på äldreboendet uteblivit.  

Svar: Kan man kombinera med till exempel fritidsaktiviteter för äldre och ha en gemensam buss? Liksom servicelinjen, kanske i samarbete med biblioteket för att främja besök. Alla är överens om att det skulle vara underbart med vardagliga stunder för barn och äldre, inte bara någon högtid en gång om året. Till exempel pyssla ihop?  

Skulle det vara möjligt att erbjuda andra invånare möjlighet att delta? Åtminstone i samband med temadagar, till exempel Gå ut med den äldre. På bebisdagen i Lojo fick man besöka ett äldreboende med bebisen och musicera tillsammans. Gemenskapen mellan generationerna är viktig för alla parter.  

Programmet som kommunen koordinerade i samband med golfevenemanget i somras var utmärkt och välplanerat. Turisthelgen kunde upprepas, samtidigt som nya invånare introducerades i Sjundeå genom programmet.  

Föreningen Siuntion Olohuones aktivitet är på väg att avta, “slut på krut”. Ingen har tid att organisera det stora återvinningsevenemanget ensam eller ens med ett par. Skulle det vara möjligt att få hjälp av kommunen? Det finns få arbetare i kommunen, men man kan tänka på samarbete mellan olika parter i kommunen. Ett förslag om evenemangsbidrag kommer tas upp i nämnden. Man kan be om hjälp av Maarit Tuomisto, Paula Kivekäs, Aino Mykrä och höra sig för om kommunen kan hjälpa till.  

Sakbytarevenemanget har lockat folk från när och fjärran. Man kunde utnyttja tillfället och samtidigt ordna till exempel Syö Siuntio / Smaka på Sjundeå i samarbete med caféer och restauranger. 

Många Sjundeåbor jobbar utanför kommunen. Vilken typ av verksamhet skulle föra invånarna samman? Mer gemenskap, det skulle öka välmåendet. Här spelar föreningarna en stor roll.  

En kurs i simteknik med instruktör planeras för vuxna. Kommunens resurser räcker till den sortens engångssatsningar för att främja välmående. Projektmedel kan också användas. Just nu planerar välfärdssektorn en årsklocka för evenemang, till exempel i samband med temadagar och -veckor. 

Tf. teknisk direktör Kenneth Flythström, markanvändningschef Teija Liuska-​Eloranta

På bibbakaffet i onsdags diskuterades bl.a. lekparker, trivseln i centrum och Vargsvängens avloppssanering. 

Lekparker: 

Brådskande problem åtgärdas i år, nästa år upprustas lekparkerna. 

Huvudlekparken byggs intill Fanjukars nästa år, om man får pengar till det. Kommunfullmäktige godkänner budgeten för 2024 den 13.11. Placeringen granskas ännu vid närmare planering. 

Brännmalmens lekpark har beställts och börjar byggas i år. Staketet byggs nästa år. 

Lekparken i Lappers har fått sandlåda och gungor som planerats. 

Det kollas ifall kommunen har möjlighet att laga lekparken vid Veturi. 

Vargsvängens avloppssanering: 

Det byggs nu en parkaktig våtmark på åkern intill Sjundeåvägen. Dit leder man områdets dagvatten. 

I princip ska man ansluta sig till dagvattensystemet, eftersom det är lagstadgat. Behovet utvärderas individuellt för fastigheterna. Om man tidigare har lett dagvatnet till avloppet, måste man ansluta sig till nätverket. 

Vägbelysning: 

Underhållet hör antingen till kommunen eller till staten, beroende på vilken väg det är frågan om. På senaste tiden har kommunen underhållit belysningen, och därför har den varit på även dagtid i olika områden. 

Belysningen längs 51:an i Pickala har varit mörk från bron mot Kyrkslätt. Den belysningen sköts av staten. I dessa fall kan man meddela NTM-centralen antingen genom att ringa Vägtrafikantlinjen 0200 2100 eller på nätet på ett kartbotten på palautevayla.fi. 

Förbätringen av Stamväg 51: 

NTM-centralens projekt ska förbättra stamvägen från Munkkulla i Kyrkslätt ända till Ingågränsen. 

Man kan lämna in kommentarer på miljökonsekvensbedömningen till NTM-centralen fram till 14.11. 

Korsningen Sjundeåvägen och Stamväg 51:

Förbättringen av korsningen planeras skillt från förbättrningarna på Stamväg 51. Planerna är så gott som färdiga, men finansieringen fattas. 

Önskemål: 

• Förbättrning av Billskogvägen mellan Fanjunkarsvägen och Brännmalmen. Vägen är nu smal och det finns ingen trottoar, trots tung trafik. 
• Städningen av Tyyskylä daghem är underdimensionerad, och man önskade förbättrning av underhållet av gården. 
• Önskemål om flera eller större roskisar i Störsvik, och flera tömningar. 
• Simbåsets utelampa kontrolleras, och man installerar en skymningsbrytare ifall det behövs. 
• Någon frågade om tidtabellen för asfalteringen av den “gamla delen” av Brännmalmen. Tekniska nämnden bestämmer varje vår vad som ska asfalteras, inom ramarna för budgeten. 
• Man önskade ett övergångsställe på Brännmalmsvägen, där man kommer från Brännmalmsbågen och –kullan. Det lär vara lätt att ordna. 
• Någon bad om tidtabellen för vägbelysningen i Sunnanviks bostasområde. Just nu finns ingen tidtabell, det åtgärdas enligt anslag. 
• Det konstaterades, att vägbelysningen i början av Kyrkovägen och delvis Kummelvägen varit mörka. Kommunen är medveten om problemet och har beställt underhåll. 
• Skötseln av grönområdena i centrum diskuterades. Kommunen kommer att fästa uppmärksamhet vid det då man gör den nya grönområdesplanen i samband med den nya centrumplanen som är under arbete. 

Om du upptäcker brister, får du gärna meddela kommunen genom kommunens responskanal. Så kan fel åtgärdas, och man kan uppdatera underhållsintervall. 

Förvaltningsdirektör Niko Kannisto, livskraftchef Kaisa Kivelä 

På bibbakaffet diskuterades bland annat kommunens dragnings- och hållkraft, alltså hur man lockar nya invånare till Sjundeå och vad som får dem att stanna. Utrymme, välmående, fritid och naturen tillsammans med närheten till metropolen lockar nya invånare. Kommunen arbetar för att det också i framtiden ska finnas en hälsocentral i Sjundeå.

Trivseln i och utvecklingen av centrum kom upp som ett viktigt ämne. Det kom önskemål om att kommuncentrum skulle utvecklas till att vara trevligare, också med tanke på dem som passerar genom Sjundeå.

Kommunens livskraftskvällar är friformsevenemang öppna för alla, och på dem har redan nya samarbetsformer uppstått. Sjundeå företagare anordnar även frukostevenemang för företagare.

Kommunen utvecklar nya lösningar för AN- och företagartjänster, eftersom AN-tjänsterna överförs till kommunerna den 1.1.2025. Kommunen förhandlar om servicesamarbete med grannkommuner.

Bildningsdirektör Eero Kling, biblioteks- och kulturchef Maarit Tuomisto

Bibbakaffe 6.9.2023 På bildningssektorns bibbakaffe den 6.9 pratades det bland annat om skolskjutsarna, skollunchen, Tyyskylä daghems gård och biblioteksbesök, det meröppna biblioteket, kulturevenemang och bokcirklar. 

Bildningsdirektör Eero Kling presenterade utredningen om skolvägar som klassats som farliga. Skolskjutsarna måste ordnas så, att barn inte behöver gå längs farliga vägar eller korsa dem på farliga ställen. Det här leder i vissa fall till långa bussresor. 

Det diskuterades att HRT inte krävt bussar med säkerhetsbälten i upphandlingen. Bussarna är valda enligt antalet passagerarplatser, och en del av dem är ståplatser. Kommunen diskuterar bussarnas säkerhet med HRT, och man vill framför allt ha säkerhetsbälten i minibussarna. Det lönar sig ändå att ge respons också direkt till HRT via deras kundservice. 

Gällande skollunchen oroade matturerna en del föräldrar, då den första matturen är redan kl. 9.45 trots att barnen kan vara hemma först kl. 14.20. Om barn inte är med i eftermiddagsklubben får de inget mellanmål. Det är svårt att påverka matturerna, men Kling har diskuterat saken med rektorn och de funderar ännu på alternativ. Ett lösningsförslag från bibbakaffets deltagare var att de barn som är i den här situationen skulle få gratis mellanmål. 

Många föräldrar önskade också att eleverna i den svenskspråkiga och finskspråkiga skolan skulle träffas under skoldagen. Det skulle falla sig naturligt att träffas över lunchen. Trots att många åker buss tillsammans med barn från båda skolorna, önskade föräldrarna mera interaktion mellan skolorna och språkgrupperna. 

Campusets personal kan köpa mat som blivit över från skollunchen. Trots att det skulle vara fint att erbjuda den här möjligheten till alla kommuninvånare, har man konstaterat att man inte vill släppa in utomstående i matsalen under skoldagen. 

Det kom ett önskemål om att kommunen skulle erbjuda olika paket i eftermiddagsverksamheten, så att avgifterna skulle variera enligt hur många timmar barnet deltar. I uppdelningen borde man ta bussturerna i betraktande. Kling svarade att kommunen är medveten om att eftermiddagsverksamheten är dyr, och att de utreder saken. 

Skolbyggnaden är just nu trång. Prognosen visar ändå på minskande elevantal, och redan under nästa läsår kommer det finnas en finskspråkig förskolegrupp mindre än i år. 

Det framkom att dagisbarnen från Tyyskylä inte har kunnat åka på utflykt efter att man lade till bussturer så, att bussen inte har möjlighet att köra dem till centrum utanför kollektivturerna. De nuvarande bussturerna till Sjundeå centrum passar inte daghemmets tidtabell. Daghemmets budget räcker inte till busstransporter till till exempel biblioteket eller andra utflykter. Kling förmedlar informationen till Mari Mikonaho-Ratia, chef för småbarnspedagogik, så att barnen igen ska kunna besöka biblioteket. 

Det kom önskemål om en stor centrallekpark. Kommunen har gjort en lekparksplan, och just nu lägger man upp en tidtabell för förverkligandet. I planen ingår en centrallekpark. De som är intresserade kan komma och diskutera lekparkerna med tekniska direktören på Tekniskas bibbakaffe den 1.11.2023. 

Man kan bekanta sig med lekparksplanen i tekniska nämndens protokoll och bilagor från deras möte 15.11.2022: 

Många gladde sig åt det nya meröppna biblioteket, men det fanns också orosmoment. Nuförtiden måste man alltid komma ihåg att ta med sig sitt bibliotekskort om man vill komma och läsa tidningar i biblioteket på förmiddagarna. Det kan vara svårt för till exempel någon med minnessjukdom att använda det meröppna biblioteket om man inte kommer ihåg sin pinkod eller hur man loggar in. Det kan leda till färre spontana besök i biblioteket. Biblioteket lovar ändå handleda i hur man använder det meröppna biblioteket. 

Många önskade en bokcirkel för vuxna. Det går bra att ordna i biblioteket, och bibban kan också hjälpa med till exempel att välja böcker. Det har funnits en privat svenskspråkig bokcirkel i Sjundeå redan i 45 år, men det har inte funnits deltagare för en finskspråkig grupp. 

Campusets invigningsfest förra hösten mindes man med värme, framför allt gillade väldigt många Aleksis Kivi-teateruppvisningen. Man önskade mera kultur i socknen, för alla åldrar och på bägge språken. Biblioteks- och kulturkoordinator Aino Mykrä berättade att författargästen Lina Laurent besökte biblioteket veckan innan. Leena Lehtolainen besöker biblioteket på Sjundeådagen, och sjundeåbon, operasångerskan Helena Juntunen kommer att berätta om sin bok senare på hösten. 

Det behövs en anslagstavla i biblioteket, byns gemensamma vardagsrum. Det finns digitala anslagstavlor, infoskärmar, i biblioteket. Dem kan invånare använda för att marknadsföra till exempel evenemang eller hobbyverksamhet. Skicka annonsen i form av en Power Point-sida till adressen kirjasto@siuntio.fi(öppnas i en ny flik).  

Daghemsbarnens föräldrar tackade för möjligheten att gå på “biograf” i campusets auditorium. Kommunen har nu införskaffat en licens som gör att man i fortsättningen kan visa nästan vilka filmer som helst. Sjundeås MLL-förening har också ordnat en filmkväll för barn tillsammans med biblioteket i somras. Nu kommer det komma regelbundna filmvisningar för vuxna, unga och barn. 

Det påpekades att Tyyskylä daghems gård ännu är oskött trots upprepade meddelanden till kommunen. Kommunen har lagt ut underhållet på entreprenad, och tack vare kontakter från invånarna har det blivit tydligt att underhållet av daghemmet inte beaktas ordentligt i kontraktet. Invånarna visste också att berätta att det har varit problem med plogningen och att personalen har suttit fast eftersom vägen inte plogats på många timmar och dagar efter snöfall. Många önskade att Sjundeå skulle anställa egen underhållspersonal. Kling tackade för feedbacken om plogningen, det är bra för kommunen att veta att det tidigare varit problem inför den kommande vintern. 

Man hoppades att ett dagis skulle öppnas igen i Störsvik. Antalet familjer har ökat i området under de senaste åren. En förälder hoppades på ett daghem i den befintliga byggnad som bedömts fungera för dagisverksamhet. Kommunen förbereder just nu en invånarenkät, som kommer att publiceras för kommuninvånarna att fylla i innan jul. En viktig fråga i enkäten är vem som skulle kunna ta sina barn till ett eventuellt daghem i Störsvik. Bibbakaffets deltagare föreslog att Störsviksdagiset skulle presenteras som ett alternativ också för Ingåföräldrar. 

Bildningsdirektör Kling fick en fråga om vad han är mest nöjd med i AKK-skolan, och vad man kunde utveckla. Utvecklandet av skolan är rektorns uppgift. Kling är nöjd med att det mångåriga projektet att få gemensamma utvärderingskriterier för årskurserna 1–5 i båda skolorna nu är i mål. Tonåringar är tonåringar och barn är barn så det finns alltid utmaningar, men man tar tag i dem. I Sjundeå är klasserna också relativt små, vilket är en fin sak. Föräldrarnas utvecklingsförslag behandlas, fast processerna kan vara långa. Just nu väntar man på en eventuell ny läroplan, innan man börjar utveckla undervisningen i någon viss riktning. En kommande utmaning är att en del av undervisningspersonalen är anställd med projektpengar, som tar slut 2024. 

Friidrottsplanens gräsplan har varit i användningsförbud i samband med att gräsmattan förnyats. Skolorna och de minsta barnen har ändå fått använda den, trots att det varit förbjudet för vuxna och lag. Kommunens tekniska avdelning informerar om planens användningsförbud, och man kan fråga dem om det. Skulle en konstgräsplan vara mera praktisk? Det måste utredas innan planen förnyas nästa gång. SIF sköter just nu planen. 

Det nya campuset har fört samman olika aktörer, och det senaste året har handlat om att sköta praktiska saker, som utrymmesanvändning och säkerhetsärenden. Under vintern kommer man skapa en vision för campus, så att man tillsammans med alla aktörer kan utveckla campuset i samma riktning. 

Vid skadegörelse gör SRV en brottsanmälan och för ärendet vidare. Man kan anmäla om söndriga träningsredskap till biblioteks- och kulturchef Maarit Tuomisto maarit.tuomisto@siuntio.fi. För tillfället är innebandymålen trasiga. Välfärdschef Paula Kivekäs, som kan införskaffa nya, kommer att meddelas om saken. 

Det kommer att hållas flera bibbakaffen under hösten. Vi hoppas kunna arrangera bibbakaffen även under våren, då som eftermiddagskaffe så att så många som möjligt kan delta.

Vårvintern 2023 ordnade vi utbildningar och verkstäder för unga och tjänsteinnehavare om delaktighet tillsammans med Kompetenscentret för ungas delaktighet. Kursserien gav unga värdefull erfarenhet av deltagande, och erbjöd kommunens tjänsteinnehavare och beslutsfattare verktyg för att involvera invånarna i beslutsprocessen. Under utvecklingsprocessen föddes en idé om att beslutsfattare kunde nå unga genom att besöka ungdomslokalen Walkers. Konseptet kommer vidareutvecklas under hösten 2023 tillsammans med ungdomstjänsterna, Kompetenscentret för ungas delaktighet samt Stationens barn. 

Vi ordnade invånarkvällen Med och påverka den 2.3.2023. Där fick invånare lära sig mera om beslutsprocessen, och visionera framtidens Sjundeå. 

Den 13.3.2023 hade biblioteket en valdiskussion i campusets auditorium. Kandidater från alla riksdagspartier deltog i panelen, och evenemanget streamades på kommunens facebook-sida. 

Under förhandsröstningen kunde också familjens yngsta rösta, i bibliotekets mjukisval. Förskoleelever och de yngsta eleverna i Aleksis Kiven koulu och Sjundeå svenska skola röstade också med sina grupper. 

Biblioteket och delaktighetsprojektet utmanade kommuninvånarna att läsa fyra böcker med något samhällstema under sommaren. Vi lottade ut Helle-ämbare med Sjundeå-produkter bland deltagarna. 

Lågstadiernas årskurser 5 och 6 får under hösten delta i tematimmarna Titta, vi påverkar! På tematimmarna får eleverna bekanta sig med demokrati och deltagande ur många olika vinklar, och får också träffa kommunens beslutsfattare.